Denna vecka är Maken iväg på UGL-kurs. Det innebär att jag är ensam med barnen – en hel vecka! Fyra nätter… Läskigt! Som grädde på moset så har både jag och yngsta prinsessan åkt på förkylningen som härjade hos andra halvan av familjen för någon vecka sen. Jag börjar långsamt återvända till livet, men lilltjejen hostar och snorar så det står härliga till. Natten som var blev väl inte direkt fylld med sömn om man säger så. Kanske kan jag få sova lite mer inatt – vi får se…
Jag är m a o hyfsat indisponibel när det gäller bloggandet och saknar helt orken och lusten att uppdatera. Jag kan i a f berätta att vår hemutredning går upp i nämnden i slutet av juni och om allt går som det ska så har vi ett medgivande på 0-24 månader i handen i början av juli då vi får protokollet. Sweet!
Nej, nu ska jag zappa mellan fotbollen och “Mitt stora feta grekiska bröllop” (greker i kvadrat m a o) innan jag går och lägger mig. På återhörande!
